"Livet går upp och ner. Det är inte kul att kliva ur sängen varje dag!"
Jag hade läst någonstans att män i medelåldern blir mer tagna på allvar inom sjukvården. I veckan fick jag det bekräftat i verkligheten...
I måndags vaknade jag och allt runt omkring mig snurrade. Jag kunde inte kliva ur sängen på en timme. Väl på jobbet berättar en kollega att hans vän (en man i medelåldern) haft samma symptom (förutom att det tog honom 2 timmar att kliva ur sängen) och kontaktat sjukvården som direkt skickade honom till en sjukgymnast som skakade kristallerna i öronen på rätt plats. Jag drog mig för att kontakta sjukvården eftersom jag (när jag väl tar steget och tar kontakt) brukar bli bemött med en klapp på huvudet. Men eftersom jag nästa dag fortfarande var yr och inte alls mådde bra fick en annnan kollega mig att ringa till sjukvården. Hon är sjuksköterska och såg ju mycket väl att jag inte var som jag borde. När jag väl kom fram så fick jag prata med en kvinna och när jag berättade att jag vaknat och allting snurrade och att det tog en timme att ta sig ur sängen svarade hon så här: "Livet går upp och ner. Det är inte kul att kliva ur sängen varje dag!"
Sedan frågade hon om min kroppsbyggnad och sa att det nog bara var lågt blodtryck. När jag svarade att jag ofta har legat på gränsen till för högt blodtryck sa hon åt mig att dricka vatten och äta ordentligt. Jag tackade för hjälpen (jag inte fått) och lade på. Efteråt var jag helt knäckt och min kollega (sjuksköterskan) blev riktigt upprörd och ringde upp kvinnan igen. Hon läxade upp kvinnen en stund och när jag sedan fick prata med kvinnan igen sa hon att det blivit ett missförstånd. Jaså? När då? Hur då? Jag fick tid hos en distriktsköterska som efter att ha kollat mitt normala blodtryck och min höga vilopuls som låg på 104 direkt skickade mig vidare till en läkare.
Jag undrar stilla. Fick medelåldersmannen också till svar att livet går upp och ner och att det inte är kul att kliva ur sängen varje dag? Eller är det bara vi unga kvinnor som bara klivit ur sängen ca 11 500 ggr som behöver upplysas om detta?
I måndags vaknade jag och allt runt omkring mig snurrade. Jag kunde inte kliva ur sängen på en timme. Väl på jobbet berättar en kollega att hans vän (en man i medelåldern) haft samma symptom (förutom att det tog honom 2 timmar att kliva ur sängen) och kontaktat sjukvården som direkt skickade honom till en sjukgymnast som skakade kristallerna i öronen på rätt plats. Jag drog mig för att kontakta sjukvården eftersom jag (när jag väl tar steget och tar kontakt) brukar bli bemött med en klapp på huvudet. Men eftersom jag nästa dag fortfarande var yr och inte alls mådde bra fick en annnan kollega mig att ringa till sjukvården. Hon är sjuksköterska och såg ju mycket väl att jag inte var som jag borde. När jag väl kom fram så fick jag prata med en kvinna och när jag berättade att jag vaknat och allting snurrade och att det tog en timme att ta sig ur sängen svarade hon så här: "Livet går upp och ner. Det är inte kul att kliva ur sängen varje dag!"
Sedan frågade hon om min kroppsbyggnad och sa att det nog bara var lågt blodtryck. När jag svarade att jag ofta har legat på gränsen till för högt blodtryck sa hon åt mig att dricka vatten och äta ordentligt. Jag tackade för hjälpen (jag inte fått) och lade på. Efteråt var jag helt knäckt och min kollega (sjuksköterskan) blev riktigt upprörd och ringde upp kvinnan igen. Hon läxade upp kvinnen en stund och när jag sedan fick prata med kvinnan igen sa hon att det blivit ett missförstånd. Jaså? När då? Hur då? Jag fick tid hos en distriktsköterska som efter att ha kollat mitt normala blodtryck och min höga vilopuls som låg på 104 direkt skickade mig vidare till en läkare.
Jag undrar stilla. Fick medelåldersmannen också till svar att livet går upp och ner och att det inte är kul att kliva ur sängen varje dag? Eller är det bara vi unga kvinnor som bara klivit ur sängen ca 11 500 ggr som behöver upplysas om detta?
Kommentarer
Trackback